.

Humöret är på topp. Ingen snö och en ytterst pytteliten julgran jämfört med de baota granar vi brukar ha, men jag kan ändå inte låta bli att glädjas åt att det endast nu är cirka en timme kvar till självaste julafton. Dagen man längtade efter i 364 dagar om året. Kylskåpet går inte att stänga, långfilmer rullar oavbrutet på publicservice-kanalerna, låtsas snö på glasdörrarna och Peter Jöback i högtalarna. Julen har en timme innan julafton en gnutta smygit sig in i vår lilla lägenhet. Nu är ju denna dag absolut inte lika speciell som förr men jag känner att årets julafton kommer bli något extra ändå. Året som gått har utan tvekan varit det bästa året i mitt liv och visst fan ska det ha ett ståtligt avslut. Detta firande börjar nu och jag ska tamigfan göra det bästa av det.